Vanliga frågor
Radon är en radioaktiv gas som förekommer naturligt i marken. Den kan även förekomma i byggnadsmaterial, främst blåbetong. Blåbetong producerades och användes som byggmaterial i hus från år 1929 fram till år 1975.
Långvarig exponering för radon ökar risken att drabbas av lungcancer. Risken är större ju högre radonhalten är i luften.
Det finns två sätt att mäta radonhalt: korttidsmätning och långtidsmätning. En korttidsmätning kan du göra när som helst under året under 7–10 dagar. En långtidsmätning måste du göra under perioden oktober till april och under minst två månader.
Det är allmänt känt att barn är känsligare för strålningens skadliga verkningar. Det finns dock inga bevis för att samma radonexponering skulle utgöra en större fara för barn än för vuxna. De strålningsverkningar som radon medför ackumuleras emellertid under hela livstiden, så ju tidigare man kan bekämpa radonexponeringen, desto bättre skyddar man sig mot hälsoriskerna.
Radon är en helt osynlig och luktfri gas. Den kan inte förnimmas. Radon verkar på ett annat sätt än till exempel en mögelskada, som kan lukta och ge upphov till symtom. Radon ökar risken för lungcancer, och det tar flera årtionden innan sjukdomen utvecklas. För rökare ger radon en ännu större risk för lungcancer, medan tilläggsrisken för icke-rökare är mindre, men dock inte obefintlig.
Enligt Boverkets rekommendationer ska du mäta i minst två rum i bostaden och på varje våningsplan som används som bostad. Mät inte i kök eller badrum.
Det rekommenderas att radonbekämpning beaktas redan i byggskedet, varvid kostnaderna blir lägre än vid sanering. Det lönar sig dock att mäta radonhalten såväl i nya som gamla hus, om man inte vet radonhalten.
För båda sorters mätare kan osäkerheten vara mindre än 5%.
